Att få vara en i gänget...

Vardagsbetraktelser / Permalink / 1
Trots att jag har många vänner och en familj runt om mig kan jag ibland känna mig väldigt ensam. Speciellt nu när jag är hemma och är mammaledig. Våra dagar ser oftast likadana ut. Mat och sova på bestämda tider. Lek inne och promenad ute. 
 
Under graviditeten har man en föreställning om hur föräldraledigheten ska bli. Baserat på kompisars erfarenheter och sociala mediers förmedlingar av mammalivet. Och självklart en egen önskan om hur det ska bli.
 
Ibland blir det inte som man har tänkt sig. Jag har inte fått den kontakten jag önskade med föräldragruppen. Jag tror att det delvis beror på att en del av dom träffat på varandra tidigare och klickat. Jag har väl inte riktigt klickat med någon. Missförstå mig inte, dom är trevliga och bra människor allihopa, men det har inte blivit så mycket mer. 
Jag är ganska social utav mig och hade gärna sett att jag hade någon med barn i samma ålder som Ellen att umgås med. 
 
När man har diverse negativa erfarenheter i bagaget gällande "kompisskap" och "att få vara en i gänget" är det väldigt lätt att samma känslor bubblar upp igen. Att bjuda in mig själv har jag verkligen jättesvårt för, av rädsla att bli nobbad. Gjorde ett försök till att få till en promenad med en tjej men det rann ut i sanden...
 
Självklart har jag kompisar, men de flesta jobbar om dagarna och de kompisar som fick barn under 2014 har hunnit börja jobba nu. Att skaffa nya kompisar nu i vuxen ålder tycker jag är svårt. 
 
Öppna förskolan då? Kan inte påstå att vi varit så flitiga besökare där. Första gången blev vi sjuka. Andra gången skadade jag knäet. Tredje gången var förra veckan och Ellen blev antagligen magsjuk efter det besöket. Dessutom kände jag mig inte så välkommen. Det var åldersgrupp 0-5 år. Ellen var yngst och jag fick höra av personalen att hon kanske var lite liten och att det finns en mer passande grupp på tisdagar, men med tillägget att vi ändå var välkomna. Att det dessutom var mest pappor (inget fel på det) och äldre mammor där spädde ytterligare på känslan att inte vara en i gänget... Får väl testa något annat ställe...
 
Dålig dag idag, många tårar. Hoppas på bättre dag i morgon.
#1 - - Caroline:

Hej! Jag läste din blogg en del förr men inte läst på ett tag nu, men ikväll ramlade jag in här igen. Visst bor du i Uppsala? Jobbar på Ackis? Jag bor också i Uppsala, sjuksköterska och är mammaledig till Freja 8 månader (född 31 juli). Jag vill gärna ses en dag om ni skulle vilja det! Hör av dig isåfall :)
/Caroline

Till top